onsdag 18 oktober 2017

HM eller inte HM

Eller - är det smart att köpa HM?



Under det senaste året har jag köpt en del aktier i HM och det är i skrivande stund mitt näst största innehav. Nu är frågan såklart om jag har köpt i fel läge i fel bolag? Det finns många som både har skrivit, tänkt och räknat på HM på alla möjliga sätt och jag tänker inte ens försöka ge mig in i diskussionen och tro att jag har något nytt världsomvälvande att komma med.

Ett par tankar har jag i alla fall.

  • Det sker förändringar i hur vi handlar prylar där vi handlar mer och mer på nätet och till mindre del i butik. HM har tidigare haft svårt att öka onlineförsäljning och många anser att de är långt efter t ex Zalando. HM var ganska sena på tåget med försäljningen online vilket troligen berodde på deras lyckosamma butiksutrullning. Idag anger HM att onlinesatsningen är lönsam och går mycket bra.
  • HM fortsätter att rulla ut nya butiker och anger själva att det är väldigt lyckosamma och att de nya butikerna är lönsamma. 
  • HM är på gång med ett antal nya koncept i form av HM Home, Arket, Cos mm. Förhoppningsvis kan de använda sitt logistiknät för att få bra lönsamhet i detta.
  • Förändringen av utdelningen som nu utbetalas två gånger per år är ett sätt att senarelägga en stor likviditetspåverkande post. Det är inte på något sätt positivt. 
  • Lönsamheten har gått ned senaste åren, trots expansion och omsättningsökning. En bild som jag tror kommer från Aktiespararna tycker jag beskriver det hela ganska bra:


Är det nu helt galet att köpa HM?
Nej, inte om du tror att:
  • lönsamhetstappet beror på att HM lägger stora investeringar på att ställa om från butiksnät till butiks- och onlinenät
  • de nya butikskoncepten kommer att gå bra och ge god lönsamhet till HM
  • investeringarna i online snart är över och att man sen kommer att kunna skörda
  • Stefan Perssons insynsköp beror på att han ser stora möjligheter framöver
Om man inte tror det utan istället tror att försäljningen i befintliga butiker fortsätta falla och den amerikanska butiksdöden fortsätter till resten av världen ska man hålla sig väldigt långt borta från aktien. Då är den i mitt tycke oerhört övervärderad. Det som framförallt stör bilden är att man från HM har sagt att det man har bra lönsamhet i de befintliga butikerna och mycket bra lönsamhet i onlinesatsningen och det stämmer inte med resultaträkningen. Om det stämmer måste man ha lagt helt hysteriskt mycket pengar på onlinesatsningen och det tror jag inte.

I vilket fall är min tro är att det vänder under 2018. Fortsätter lönsamheten att falla under 2018 är jag mycket tveksam till HMs aktiekurs och då kommer jag antagligen att sälja innehavet. 

söndag 10 september 2017

Det här med bostadsmarknaden

Eller - är det här toppen?




Av flera olika anledningar har jag ett intresse av att följa bygg- och fastighetsmarknaden i Stockholmsområdet. Därför har jag tittat en smula på hur det ser ut med nyproduktion och värdering av äldre lägenheter och försökt bilda mig en uppfattning om hur det ser ut idag och framförallt hur det kommer att se ut framöver. I vanlig ordning stämmer det gamla uttrycket:

"Att sia är svårt, speciellt om framtiden"

Med andra ord kan jag alltså få tokfel. Vem vet?

Byggmarknaden och bostadsutveckling
I vilket fall så är idag byggmarknaden i Stockholmsområdet stekhet och det syns tecken på kvalitetsbrister och kostnadsökningar i bostadsprojekt. Med tanke på befolkningsökningen i Stockholmsområdet finns det idag ett uppdämt behov av nya bostäder och då allra helst billiga hyresrätter mitt i city. Nu finns det inte några nya sådana på marknaden och det kommer inte att byggas några heller om inte något radikalt inträffar. Istället byggs det mängder av dyra bostadsrätter. Idag finns en urstark efterfrågan på bostadsrätter och det är som investerare svårt att förlora pengar på bostadsutvecklingsprojekt idag. Det räcker inte att vara inkompetent utan man måste ha otur också. När det är enkelt att tjäna pengar dras givetvis nya individer till marknaden lockade av möjligheten att göra en lättförtjänt slant. Ett exempel på det är t ex Attefallshus som smälls upp som del av en bostadsrättsförening och säljs för hisnande priser. De stora bankerna är medvetna om det här och har inte glömt sin läxa från 1990-talet och 2008 och är därför ganska restriktiva i sin utlåning. Istället har bostadsutvecklarna börjat hitta alternativa finansieringsformer via t ex crowdfunding där Tessin är en av flera nya spelare. Flera andra har gått till börsen med varierande framgång. Ett av de misslyckade försöken är Real X State som försvann mer eller mindre direkt. Jag skrev själv en del om just Real Xt State som fick flera varningslampor att lysa hos mig. Det här är absolut inte de sista försöken att tjäna pengar på den här starka marknaden och vi lär få se fler exempel framöver på företag som misslyckas.


Flera av de större privata bostadsutvecklarna, t ex JM, Skanska, Bonava och Besqab, går som tåget idag och begränsas mest av svårigheten att hitta mark och få klart detaljplaner. Sen finns ett gäng mindre börsnoterade bostadsutvecklare som är Stockholmsinriktade, t ex Oscar properties, Magnolia, Tobin properties, ALM Equity som också går fantastiskt bra. Flera av de bolagen har nu även börjat rikta in sig på fler marknader runt om i Sverige och jag tror att Magnolia har kommit längst i de planerna, även om jag villigt ska erkänna att jag inte har örnkoll.

Bostadsmarknaden i Stockholm
Prisuppgången på bostadsrätter i centrala Stockholm har efter årsskiftet bromsats upp men ligger i snitt på en bra bit över 90 000 kr/m2. 

Amorteringskravet som infördes sommaren 2016 förefaller inte har påverkat prisutvecklingen speciellt mycket och krasst sett så innebär kravet endast en högre månadskostnad på 1-2%-enheter beroende på lånets storlek. På ett lån på 1 Mkr ger det alltså bara 1200 kr (efter ränteavdrag) i högre månadskostnad för ett hushåll och lär inte bromsa prisutvecklingen. Nu har Finansinspektionen flaggat för skärpning av amorteringskraven, men inget av det är klart ännu.

Vad som jag däremot tror bromsar prisutvecklingen är att de flesta banker frivilligt har infört ett skuldkvotstak på 5-6 gånger bruttoinkomsten. En person med en lön på 30 000 kr/mån före skatt får då alltså maximalt låna 1,8-2,2 Mkr av banken med sin bostad som säkerhet. Det kan vara en anledning till att de korta konsumentlånen har ökat och att man då använder de krediterna för att fylla upp bostadslånet. 

Nu har jag hyfsat med kontakter runt om i branschen och rykten gör gällande att flera av de mindre bostadsutvecklarna idag har svårt att få igång nya projekt. Vidare förefaller det ha blivit svårare att sälja bostadsrätter i dåliga lägen. Det här är en skillnad jämfört med tidigare då nästan vad som helst gick att sälja även i dåliga lägen. Däremot förefaller det fortfarande vara budgivningar och kaos vid försäljningar av centrala lägenheter och i närförort. Det har också börjat ta emot att hyra ut nyrenoverade miljonprogramslägenheter i sämre förorter. Allt detta är anekdotiskt, men uppgifterna kommer från flera håll. 

Om man roar sig att titta på de nya bostadsrättsföreningar som bildats senaste 5-10 åren och tittar på deras ekonomi ser man att ganska många har stor belåning. Belåning på över 10 000 kr/m2 är inte allas ovanligt och det värsta jag sett var närmare 15 000 kr/m2. Nu pratar jag alltså om bostadsrättsföreningens lån med fastigheten som säkerhet. Kort sikt har skrivit ett mycket bra inlägg om just det här som är klart läsvärt. Utöver det lånar även bostadsrättsköparna för att kunna köpa sin egen lägenhet. Räknar man ihop alltihop är det rejält med pengar som bostadsutvecklarna får in för lägenheterna de säljer. I dagens ränteläge syns inte föreningens belåning i månadsavgifterna då det blir så låga belopp, men vad händer om räntan går upp?

Räntan och Riksbanken
Att bedöma räntan i framtiden är oerhört svårt vilket t ex Riksbankens egna prognoser visar oerhört tydligt.  Bilden nedan visar Riksbankens senaste ränteprognos och området med olika blåa färger visar inom vilket område de tror räntan kommer att vara. Med 90% sannolikhet tror de alltså att räntan är mellan +4% och -3% om 3 år. I min värld är det ett väldigt stort intervall

Riksbankens prognos juli 2017

Riksbankens prognos jan 2017


Noterbart är att de har flyttat fram sin prognos för nollränta ungefär ett halvår och de prognostiserar det först sommaren år 2019.

Nu har inte Riksbankens prognoser varit jättepricksäkra de senaste åren och man har pratat om ränteuppgång under lång tid utan att det har hänt. Bilden nedan visar faktiskt ränta (mörkblåa strecket) och Riksbankens prognoser vid olika tidpunkter.


Sverige är oerhört beroende av omvärlden och att vi har en minusränta idag när vi samtidigt har en högkonjunktur är något helt nytt som jag inte tror har hänt förut. Anledningen till vår minusränta är många men kortfattat kan man säga att Riksbanken måste följa omvärlden och om ECB (Europeiska Centralbanken) har minusränta har Riksbanken det också. Hela Riksbankens förhållande till ECB beskrivs kanske bäst i en bild.








Framtiden?
Min tro är att Riksbanken faktiskt kommer att få rätt om räntan framöver. Jag tror att räntan kommer att gå upp under 2018 för att närma sig 2-3% under 2019-2020. Nu menar jag alltså Riksbankens reporänta och inte den vanliga bolåneräntan som istället lär vara 4-5%. När räntan går upp tar gratislunchen slut för många av bostadsutvecklarna. Det blir svårare att lägga stor belåning i bostadsrättsföreningarna då räntekostnaderna påverkar månadsavgiften och när månadsavgiften till föreningen går upp samtidigt som kostnaderna för de egna bostadslånen också går upp så minskar köpaptiten snabbt.

Samtidigt kommer det att vara en liten grupp som har köpt för dyra bostäder som blir tvungna att sälja sin bostad oavsett priset och en sådan grupp kan ganska snabbt sänka hela marknaden. Subprimelånen och katastrofen i USA under 2008 bestod bara av 7% av bostadsägarna i USA. De övriga bostadsägarna klarade sig bra. Det är av den här anledningen som man vill införa amorteringskrav och skuldkvotstak för bostadsköpare för att minska den gruppen. Om eller när det här händer tror jag att vi kommer att få se en mycket snabbare inbromsning än vad vi förväntar oss. Helt plötsligt blir det svårt att sälja båda begagnade bostäder och dyra nyproducerade lägenheter med höga månadsavgifter och jag är helt övertygad om att någon/några av de hetaste bostadsutvecklarna kommer att välta av ren likviditetsbrist. När det händer kommer många leverantörer till dem att bli utan betalning (t ex konsulter, byggentreprenörer) och få svårigheter i sin tur. Samtidigt kommer finansiärerna att bli oerhört försiktiga och det kommer att bli svårt att ordna finansiering för även genomförbara nya projekt och då blir det tvärstopp på marknaden.

Men all inflyttning till Stockholm då? Det är helt korrekt att Stockholms befolkning ökar, men den bostadsproduktion som pågår idag är inte för resurssvaga hushåll utan för välbeställda medelklasshushåll med hög belåning. När det blir dyrare att låna tror jag att marknaden kommer minska ganska snabbt. Boverket gjorde en prognos under 2012 där man bedömde behovet av nya bostäder till 40 000 per år (i hela Sverige) fram till 2025. Under 2016 tog man fram en ny rapport där man bedömde behovet till 71 000 per år. Under 2017 bygger vi mer än 70 000 nya bostäder vilket är den högsta byggtakten sen miljonprogrammet på 1960-talet och prognosen för 2018 är ännu högre.

 
Boverkets prognos för bostadsbyggande (maj 2017)

För mig känns det här inte helt stabilt och jag är tyvärr ganska övertygad om att det blir en duktig baksmälla efter det här. Den stora frågan är såklart när det händer och hur jobbigt det blir. Jag tror att vi behöver vara beredda på inbromsning 2019-2020, men innan dess kommer det att vara riktigt goda tider. I alla fall för bostadsutvecklarna och byggbranschen, men högre prisuppgång på bostäder tror jag inte på idag. 

tisdag 8 augusti 2017

Ränta på ränta

Eller - bra föräldrar hjälper mycket



Om hr Einstein verkligen sa det här vet jag inte med säkerhet, men att citatet är fullständigt lysande vet jag bestämt. Det absolut säkraste sättet att bli rik är att spara långsiktigt och helst i någon form av aktier, fonder eller annan placering med högre avkastning.

Låt oss ta ett exempel med två barn, Kajsa och Kalle, som föds med likartade förutsättningar.

När Kajsa fyller 10 år beslutar sig hennes föräldrar att ta större delen av barnbidraget och spara till sitt barn framöver, närmare bestämt 1000 kr i månaden. De investerar det i en blandad aktieportfölj och återinvesterar all avkastning. När Kajsa blir myndig och skaffar ett eget jobb fortsätter hon att spara 1000 kr i månaden.

Kalles föräldrar spenderar istället barnbidraget under uppväxten och först när Kalle fyllt 20 år och skaffat eget jobb börjar han spara pengar. Han har då precis pratat med Kajsa och insett att det är bra att sätta undan lite till framtiden. För att komma ikapp sparar han dubbelt så mycket som Kajsa varje månad. "Det kommer att gå snabbt att komma ikapp Kajsa" tänker Kalle. "Jag sparar ju dubbelt så mycket varje månad. Sen kommer jag snabbt att ha mer än henne och kan dra ned på sparandet." Kalle investerar exakt likadant som Kajsa.



Tyvärr har Kalle helt fel och trots att han fortsätter att spara dubbelt så mycket som Kajsa under resten av sitt arbetsliv kommer han aldrig ikapp. Trots att han totalt sett har sparat nästan dubbelt så mycket som Kajsa. Båda kommer att ha ett rejält sparkapital till pensionen, men Kalle har fått avstå mycket mer av sin inkomst till sparande än Kajsa. Sparande är egentligen bara framskjuten konsumtion. När man har bäst nytta av pengarna är en helt annan diskussion. En sak är säker och det är att sparande är en väldigt fin konst som bäst utövas av tidigare generationer.

Vad kan man dra för slutsats av det här enkla och rudimentära exemplet då? Långsiktighet är viktigt. Har man barn är det fantastiskt bra om man har möjlighet att lägga undan ett sparkapital till dem. 

I exemplet har jag räknat med 8% avkastning per år vilket förefaller vara en ganska rimlig ansats om man jämför vad Stockholmsbörsen i snitt har presterat. Jag har också dolt bort år 30-49 för att spara plats. Inflationen har jag helt bortsett från.

fredag 28 juli 2017

Uppdatering portföljen

Eller - hur går det här då?

Det var länge sen på riktigt som jag uppdaterade här. Man kan lugnt säga att jag har haft en del annat att stå i på mitt vanliga jobb och då har det här fått stå tillbaka. Så utan vidare åthävor kommer uppdatering sen halvårsskiftet 2016.

Tredje kvartalet 2016
KÖPT 400 SEB A à 71,25 kr
KÖPT 50 HM B à 249 kr

Fjärde kvartalet 2016
SÅLT 1000 Nordnet à 37,35 kr
KÖPT 50 HM B à 252,30 kr
KÖPT 75 Skanska B à 191,40 kr
KÖPT 10 Starbucks à 532,70 kr
Nordnet köptes ut från börsen och mitt "korta" inhopp gav en riktigt fin kursvinst.
Starbucks köpte jag när Avanza hade courtagefri handel i USA.

Första kvartalet 2017
KÖPT 750 HM B à 236,45 kr
SÅLT 5000 Dedicare B à 127,05 kr
KÖPT 75 ABB à 205,50 kr
KÖPT 100 Bonava B à 135,50 kr
Sålde av 2/3 av innehavet i Dedicare efter en fantastisk kursresa.

Andra kvartalet 2017
KÖPT 100 SEB A à 98 kr
KÖPT 125 Intrum Justitia à 284,00 kr
KÖPT 210 Paradox à 65,20 kr
KÖPT 75 ABB à 202,40 kr
KÖPT 75 Skanska B à 192,40 kr
KÖPT 1000 HM B à 215,40 kr
Har försökt hitta lägre ingångskurser för de här bolagen som jag redan har i portföljen och i vanlig ordning har jag köpt för tidigt. Gjorde även ett kortare inhopp i Haldex under sommaren och fick någon krona per aktie i vinst. Egentligen helt meningslöst för mig att göra sånt då det blir löjligt liten påverkan på portföljen och gör att jag lägger alldeles för mycket tid och energi på det lilla innehavet istället för att titta på helheten.

Jag har fortfarande en hyfsad slant kontanter kvar att investera på depån, men avvaktar lägre kurser. Har egentligen ingen brådska att köpa mer just nu och kan gärna vänta. Överlag är jag egentligen fullinvesterad på börsen och satsar mer på att amortera än att föra in nya pengar i aktiedepån. På lite längre sikt tror jag att det kan vara ganska klokt. Förra året följde jag amorteringsplanen och överträffade planen en smula på det privata lånet.



Hitintills i år har jag överträffat amorteringsplanen. Jag fokuserade på företagslånet och i Q2 slutamorterades det i sin helhet. Galet skönt att bli av med det och en fantastisk frihetskänsla.

Totalt sett är det fortfarande en rejäl slant som jag är skyldig banken, men faktum är att jag har amorterat av 30% av lånet på 1,5 år och det tror jag att jag är ganska ensam om.

tisdag 25 juli 2017

Uppföljning fritidsboende i fjällen

Eller - hur gick det sen då?




För ganska länge sen (ett och ett halvt år sen närmare bestämt) skrev jag om våra planer på att skaffa ett fritidsboende i Åre och en uppföljning av det kan vara på sin plats. 

Ett par erfarenheter rikare har jag i alla fall blivit på kuppen. 


  1. Att hyra ut sin lägenhet sliter rejält på den. Nu köpte vi den fullmöblerad och har egentligen bara gjort mindre åtgärder för att fixa till den, som att måla om några väggar, köpa utemöbler och byta en lampa. Det är absolut ingen bra idé att ta dit några saker som man bryr sig om för då blir man bara ledsen när de är förstörda. Kostnadsmässigt har vi lagt runt 7 000 kr under 2016 på sånt som jag skulle kalla förslitning. I min kalkyl la jag in 10 000 kr/år för att hantera sånt och det är nog en nivå som man får räkna med. 
  2. Det är oerhört effektivt att hyra ut lägenheten via Skistar. Deras marknadsföring funkar mycket bra för att få beläggning. För 2016 hade vi mer eller mindre full beläggning hela vintern och en stor del av sommaren. Nu är det inte gratis att utnyttja deras tjänster och de tar 30% av hyresintäkterna i provision för att hantera det. Nu kan jag egentligen bara tala för min lägenhet och vet inte hur det fungerar i andra lägen, men uthyrningsgraden kan jag inte klaga på.
  3. Det är bekvämt och enkelt att låta Skistar hantera hela nyckelutlämningen och avresesyn av lägenheten. Jag ser egentligen inte att det finns något annat sätt som man skulle kunna fixa det själv om man inte bor i närheten eller känner någon som bor nära som kan fixa det. Med tanke på att vi bor 65 mil från Åre så är det inget alternativ.... Det är något som gör att jag inte har ens funderat på att använda t ex AirBnB.
  4. När prylar går sönder har Skistar en serviceavdelning som fixar mycket av det. Är det något som en hyresgäst har haft sönder ser de till att hyresgästen får betala kalaset, men är det ren förslitning landar kostnaden hos oss. 
  5. Åre är fantastiskt som resmål både på sommaren och vintern. Varje gång jag är där upptäcker jag nya grejer. 
Om man nu tittar på kostnaderna och den ursprungliga kalkylen så har det gått väldigt bra. 

Rent krasst har vi alltså tjänat pengar på att ha lägenheten och då har vi ändå varit där en hel del. Man kan på intäktssidan även lägga till vad det hade kostat att hyra ett annat boende den tid vi har varit i fjällen. Oaktat det så har vi haft en avkastning på 0,9% på totalt investerat kapital och 6,0% på eget kapital. Det är inte en dålig avkastning på ett fritidsintresse. Det slår i alla fall bankräntan med god marginal. Nu har det ju börjat snackas om räntehöjningar och när/om räntan går upp så kommer min kalkyl att se annorlunda ut. För egen del har vi möjlighet klara alla kostnader utan hyresintäkter så därför använder jag hyresintäkterna till amortering för att förbereda för sämre tider. 

Tittar man på totalavkastningen så ser det helt magiskt ut. Senaste rapporten från booli ger att vår lägenhet har gått upp nästan 30% på 18 månader. Nu är det egentligen kassaflödet som är intressant för mig och värdet på lägenheten är ju bara intressant om man ska sälja och det ska inte vi. 

Om det nu är någon som funderar på att göra samma sak har jag ett par erfarenheter att dela med mig:
  1. Den gamla klyschan att de tre viktigaste sakerna för en fastighet är läget, läget och läget stämmer. Ett bra läge gör att det är enklare att hyra ut. Vi har vänner som köpt en riktigt fin lägenhet i Tänndalen som de också hyr ut. Deras beläggning är avsevärt mycket sämre än vår. Om man ska kunna hyra ut året om är avstånd till lift och centrum det absolut viktigaste. 
  2. Det viktigaste vid uthyrningen är egentligen inte vad man får in för varje vecka utan att den verkligen är uthyrd hela tiden. Bra bilder på lägenheten är ett måste.Givetvis ska man försöka maxa intäkten också och då är det bra att prata med Skistar för att få råd vad man kan göra med boendet för att få bättre betalt.
  3. Tro inte på de uppgifter om försäkring och elförbrukning som mäklarna anger. Det är oftast alldeles för lågt, speciellt om man ska hyra ut. Hyresgäster gör av med mer el än du själv gör.
  4. År 2019 är det VM i Åre och jag tror inte att priserna kommer att gå ned innan dess. 
  5. Be mäklaren att få statistik på uthyrningen av lägenheten så att du har en vettig siffra att lägga in i din kalkyl. Det är superenkelt för Skistar eller säljaren att få fram så det ska du absolut ha. Några mäklare tyckte det var bökigt att ordna, men stå på dig. 
  6. Glöm inte sommaruthyrningen. För oss gav den ca 15 000 kr netto för 2016.